ojoj
Söndag börjar med samtal från avd 3, de vill att jag kommer och jobbar. Känns lite motigt. Grinar lite hos Jon, tycker det känns lite jobbigt. Press på att man ska göra ett bra jobb och inte missa något. Men intalar mig själv att det är söndagkväll och brukar vara lugnare då. Sedan far vi faktiskt och kollar på ett hus i Bonäset. Jag som gnällde i tråden innan på att det inte finns nå hus, tycker såklart att huset vi kollar på är jättebra! Inet allt för dyr driftkostnad! Och helt beboligt och man behöver inte renovera något på stört. Superfin utsikt, och det var ett barnvänligt område. Vi bestämmer nästan att vi ska säga att vi är intresseade på måndag. happy happy! Sedan far jag på jobbet, lite struligt är det, men får hjälp av snälla arbetskamrater. De vill att jag jobbar dag på måndag också (idag). På kvällen efter jobbet så tycker jon att vi nog inte har råd att köpa hus nu. :( Båda blir depp av det.
Idag har jag jobbat dag som sagt. superförvirrad med flera patietner och olika doktorer. Sedan heter flera patienter samma sak, ännu mer förvirrad! Där vid elva-tiden känner jag mig helt slut, skulle någon säga något dumt eller bara ösa på med mer uppgifterna skulle jag garanterat börja grina. Håller tårarna tillbaka. Fortsätter med alla uppgifter efter ronden. Alltid något att göra. Springer mellan patienterna. Men jag tror jag gjort allt jag ska. eller mest troligt.
När dagen äntligen är slut efter lite övertid, orkar jag knappt gå hem. Magen spänner som tusan, axlarna och ryggen gör ont! Även fast jag inte alls varit med något under morgonrutinerna med patienterna.
Så det som har varit lite jobbigt är att huset får vara och att det varit jobbigt på jobbet. :-(
Det som är bra är jag nu idag är i veckan 23+1! Alltså i vecka 24!! :-) plus att Jon och jag tycker så mycket om varandra! Igår kväll när vi båda var depp, så pratade vi om det som är bra i livet, och det är att vi har varandra och alltid har det som bra tillsammans och att det är det som är viktigast. :-)
Jag vet hur sådana där dagar kan kännas. Det är tur att de går över. När vi förlorade budgivningen så kändes allt verkligen skit. Jag hade flyttat in redan (i skallen) och allt var fridens liljor. Men... det var "bara" ett hus. Säkert inte menat till oss. Ni får säkert ert hus ni också. :) Just nu är det lite rörigt för oss. Om Andreas ska besluta sig för att sälja. Om vi ska flytta hem en sväng till drömhuset kommer till oss. Eller om vi ska köpa mamma och pappas hur. Men när då? Vad kostar ens deras hus osv? Too much.
Det hoppas jag med. Det ser lite tungt ut med läkningen och hans puls har varit hög i en vecka. Dumma arm! Jag vet faktiskt inte var han ligger. Är jättedålig på sjukhusets rum och delar. Hehe. Tror dock inte att det är på Wemer. Men jag ska inte säga säkert. Kan inte finnas många gubbar med bandage från axeln till handen och som legat i typ en vecka. Nej men vad spännande att se vad banken säger! :D
Sv: Haha ja bra fråga! Är inte helt säker det är KUarna som ska ta med grejer. Det blir nog allt möjligt från filmer och dukar till kläder och lampor och ljuslyktor och köksprylar!
